I fredags tyckte jag dock att sittandet hade nått sin kulmen och så behövde Lalo underhållas lite och eftersom hon älskar lampor bestämde jag mig för att sätta upp stjärnorna i fönstren. Hon blev lika förtjust som jag och sambon.
Alltså stämningen som sprider sig när det är kallt och vitt ute, stjärnorna lyser i fönstrena och det luktar hyacint... iiiihhhhh!!!!
Nu börjar det. Kylan är kvar, lite puder likaså och nu hoppas jag på att vi blir friska också så jag orkar göra klart resten till advent.
Vilken fin smidesstjärna! Roligt med släktsaker!
SvaraRadera