En väska med minnen

I somras röjdes det sista ur min mormors och morfars lägenhet. Av min ena morbror fick jag den här gamla resväskan som varit morfars. Jag älskar väskan, den är jättefin och full av historia och karaktär. Vid samma tidpunkt så gick jag, mamma och min ena moster igenom mormor och morfars julsaker och de småpryttlar som inte var så ömtåliga stoppade jag ner i väskan. I dag hämtades väskan upp och jag blev både nostalgisk, ledsen och glad på samma gång.
Nostalgisk för jag berättade en massa historier om det rosa och silvriga glittret för min sambo. Ledsen eftersom mormor och morfar är borta och jag saknar dem så fruktansvärt mycket. Och så glad mitt i allt för allt de gjort, lärt mig, gett mig och även en glädje i att ha minnen av dem som jag själv kan plocka fram till jul. De lever helt enkelt vidare, fast i annan form på något sätt.

Morfars gamla resväska

Jag älskar "knäppet" när jag öppnar den

Glittret är från slutet av 80-talet...som jag ÄLSKADE det ceriserosa...

/Jessica