Sen har jag köpt en början till paketkalender till Lalo, och ja, ni har alldeles rätt i att tänka att hon varken behöver eller kommer ha behåll av den, hon är ju inte ens riktigt ett år när det väl börjar, men jag kunde inte hålla mig. I år känns ju som hennes första "riktiga" jul liksom, eftersom hon låg liten, nygjord och tussig på BB förra julen. Men ändå - klart ungen ska ha en paketkalender!
Det svåra för mig, både i år och kanske ännu mer i framtiden..., kommer bli att begränsa mina julklappsköp OCH födelsedagspresenter (hon fyller ju tre dagar innan julafton). Hur gör ni andra?
Rent ekonomiskt har vi kanske råd att köpa loss på en massa grejer, men det är viktigt att lära sig att julen faktiskt inte ska handla om paket och att få en massa saker, men hur hittar jag balansen? Jag känner ju redan nu att jag har en hel lista på saker jag vill köpa till henne...(därav second hand och loppis inräknat, för det handlar jag gärna på även om det är svårt att "planera" inköp där)och jag älskar att köpa julklappar. Hur gör jag?
Tänkte att saker vi (läs jag) tänkt köpa till henne kan portioneras ut till släktingar, men å andra sidan är jag lite sådär att man ska ge något man VILL ge och man ska lära sig vara tacksam över det man får, även om det inte var överst på önskelistan...å andra sidan skriver jag en önskelista...ja, men ni ser - dilemma, ett lyxdilemma ska tilläggas, men likväl. Kanske jag bara måste tänka om och leva lite mer som jag vill lära. Men det är lättare sagt än gjort då jag är en julshoppare av rang!
 |
jag köper lite pö om pö, ger bort hela året.
SvaraRaderaNär jag täkker tillbaka på mina barndomsjular - vilket var ett tag sedan - så minns jag mest alla jultraditioner som mamma och pappa skapade för oss:) Jag tror att det är viktigare för hur ditt barn kommer att se på julen etc än hur mycket julklappar hon får:) I det långa loppet tror jag att era jultraditioner är det viktiga som hon kommer ta med sig in i framtiden:) Dessutom kan man ju så småningom också lära dem nöjet med att GE julklappar som balans till allt de får under granen:)
SvaraRaderaJa, det tror jag också - att det är traditionerna som hänger med. Det är ju egentligen bara att inte köpa så mycket även om det rycker i julnerverna =)
RaderaJag älskar också att köpa julklappar och har också haft otroligt svårt att begränsa mig när det gäller mina barn. Vissa år kanske det har varit lite onödigt många julklappar under granen och det hänger i även nu när de börjar bli vuxna. Jag upplever ändå att mina barn har fortsatt vara tacksamma över allt de får och att julen inte bara handlat om julklappar. Jag håller med Annie om att det är traditionerna vi skapar och allt kring julen som är det viktiga och det som jag tror att det är det som mina barn har med sig och jag kan skriva under på att de också har lärt sig att det är roligt att ge bort julklappar också :).
SvaraRaderaHa en riktigt trevlig helg!
Ja, så blir det nog. Det är väl allt runt omkring som gör det stora hela i slutändan. Men jag vill ändå inte att det ska gå överstyr...med mängden klappar alltså - traditioner och julmys kan man aldrig få för mycket av =)
RaderaJa det är inte lätt det där med julklappar till barn. Brukar tänka lite, men så flyger det iväg. Angående födelsedag och julafton nära. för äldsta sonen har vi gjort så att vi firar hans namnsdag på sommaren och försöker dela upp paket lite så inte allt blir i december. Har nog ingen bra lösning mer än att försöka tänka ut i förväg hur mycket och ungefär vad och sedan köpa..
SvaraRaderaJag köper klappar lite då o då under hela året, Jag håller med Annie om att det är traditionerna man skapar och allt kring julen som är det viktiga. O om jag känner dig rätt så vet jag att du kommer lära henne att både få o ge presenter..
SvaraRaderaOh, jag känner igen mig så väl i dina funderingar! Paketkalender till de minsta? Helt klart mest för sin egen skull! Hos oss har paketen dessutom mest innehållit sånt som de små ändå skulle ha fått i den åldern, kläder och nån enstaka leksak. Till den lite större har det blivit paket/aktivitetskalender; jag har fått slå in nåt litet paket, ex vis en pepparkaksform eller frimärken, och sen har vi tillsammans gjort nån aktivitet runt föremålet. I nämnda fall bakat pepparkakor eller postat julkort.. Jag tror att det viktigaste momentet är själva förväntan och spänningen på vad paketet innehåller!
SvaraRaderaJag tror man själv hittar en balans och får känna sig fram. Jag har tre barn varav den minsta är född år 2014, hon får ingen paketkalender, dock får hennes syskon. Jag ser dock inte fram emot att slå in 72 paket till paketkalendern varje år ;-) Jag köper under hela året för att inte få panik när det närmar sig. Min äldsta fyller också år nära julafton och det är inte helt lätt, alla önskningar blir liksom samlat inom en väldigt kort tid, sen är den inte så kul att få en cykel när det ligger snö utanför fönstret. Tack för en fin blogg! Vi ses på instagram :-)
SvaraRadera